onsdag 10 december 2008

Snabba vändningar

Jag har problem med att hänga med i svängarna. Ena dagen är det nattsvart & så vaknar jag dagen efter & allt känns så mycket lättare. Som om det plötsligt är lättare att andas.
Jag funderar på vad det är som utlöser dom här svackorna & vad som gör att jag tar mig upp ur dom igen. Men jag finner inget svar & tror jag gör bäst i att inte grubbla så mycket på det. Jag får låta sorgen ha sin gång & försöka glädja mig åt att det går längre tid mellan dom här rejäla svackorna & att dom inte håller i sig lika länge.
Fikakvällen igår hos Radhustjejen med Nyblivna Mamman & Lillkillen & att bara få sitta & prata, älta lite & gnälla emellanåt gjorde sitt till för att jag nu känner att jag är på väg upp igen. Att jag har mycket att stå i på jobbet hjälper också till, mycket men inte för mycket. Lagom - så klart alltid bäst. Och att vi är ett härligt gäng på jobbet som trots rörig omorganisation & oro för varsel försöker hålla humöret uppe & peppa varandra & ta oss tid för en fika då & då gör gott för själen. För att inte tala om Skottens skotska vinterkaka! Den gör underverk! ;)
Jag försöker tänka på allt jag har att vara tacksam för istället för att ge det jobbiga, svarta & negativa en massa fokus. Det är inte alltid så lätt men man måste ju i alla fall försöka.

Följer du bloggen?
Tryck på Följ den här bloggen-knappen till höger och registrera dig som prenumerant.

2 kommentarer:

Lilla Lobelia sa...

Jadu Lilla Fi, allting måste få ha sin tid - glädjen sin och sorgen sin. Ibland vet man inte riktigt vad som triggar det och på något sätt får man bara låta det ha sin gång - inte fastna i det jobbiga, men ändå inte bara försöka trycka bort. Jag är så stolt och imponerad över dig, hur du kämpar, hur du lever, mitt i alltihop!

Anonym sa...

Gumman... Tänker på dig.. Du är så stark!!