Nystart

Det har hänt något. Det har skett en förändring. Någonting är annorlunda. Och jag inser att det är jag. Jag är annorlunda. Dels är jag annorlunda nu än innan den 3 februari när jag fick veta att min mamma druknat i Thailand. Men jag är också annorlunda nu än för ett par veckor sedan.
Jag har äntligen fått ett avslut.
Den sista fredagen på semestern var jag & lillebror på begravningsbyrån för att vara med på bouppteckningen efter mamma. Fetknoppen var ju förstås också där & jag hade bävat mycket för den dagen, för att behöva träffa honom igen. Men det gick bra. Det var jobbigt så klart men jag fick också ur mig en hel del ilska & vi fick ner allt om mammas saker som vi ville ha på papper som vi alla skrev på & som bevittnades av två personer på begravningsbyrån. En del saker hade vi ju redan hämtat & mer ville nog inte Fetknoppen släppa ifrån sig men till slut gick han med på att några saker kunde han lämna ifrån sig inom 6 månader & andra saker skulle vi inte få förrän han gick bort. Men vi kände ändå att vi vunnit en liten seger som fick igenom detta. Däremot kändes det ju inte som ett avslut eftersom det innebar att vi skulle tvingas träffa honom igen, inom 6 månader.
Men ett par dagar efter detta så ringer Fetknoppen till min lillebror & säger att vi kan komma & hämta allt. Och det var verkligen ALLT vi ville ha efter mamma. Lillebror åkte förstås dit på en gång & nu är det över. NU ÄR DET ÖVER. Fetknoppen ska raderas ur mitt liv. Jag vill inte ödsla mer energi & kraft på att vara arg, ledsen & besviken på honom. Han är inte värd det. Han är inte värd ett endaste dugg. Visst dyker han upp i mitt huvud nån gång ibland & visst blir jag förbannad på hur han betett sig mot oss, sin "älskade" frus barn, men det får vara nog nu. Jag sätter stopp för mina tankar då.
Min första arbetsdag efter semestern var måndagen den 1 september. För mig innebär hösten alltid en nystart, jag tror det sitter kvar sen jag gick i skolan & man började en ny årskurs varje höst. September är en höstmånad. Den första dagen i en ny månad är på något sätt en liten nystart. Måndag är nystart på veckan. Så jag hade alltså alla förutsättningar för att göra en nystart när jag kom tillbaka från semestern; måndagen den 1 september. Och jag har verkligen gjort det. Både fysiskt & psykiskt har jag gjort nystart. Jag har sopat undan Fetknoppen & ältar inte det som hänt lika mycket. Dessutom drog jag igång en detox, började äta GI-mat igen & är ute på morgonpromenader. Och det har gett resultat; jag mår mycket bättre.
Jag har hittat smulor av den gamla Lilla Fi & bakat ihop den med den nya Lilla Fi. Den gamla var inte bara bra, hon var sönderstressad fast hon visste det inte själv, hade svårt att slappna av & lita på att andra människor kunde göra saker minst lika bra som hon själv. Hon fixade & styrde med allting själv istället för att låta andra hjäpa till. Dom bitarna börjar suddas ut & finns inte så mycket i den nya.
Den nya Lilla Fi har fått lära sig att tänka på allt detta & jobbar med det, varje dag. Hon har fått lära sig att det inte ligger i hennes händer att folk runt omkring henne ska vara lyckliga. Det är upp till var & en. Hon finns fortfarande som en väldigt god vän & stöttar alla sina fantastiska vänner men hon ansvarar inte för deras lycka. Den nya Lilla Fi tänker mer på vad HON vill, känner efter & gör inte bara för att.
Jag har inte på något sätt glömt, förträngt eller kommit över det som hänt men jag vill gå vidare nu. Jag har plåstrat om mina sår & dom har läkt ihop en del men visst kommer ärren gå upp & såren öppna sig emellanåt. Men det tar jag hand om då. Nu vill jag leva & njuta av livet. Jag har lärt mig den hårda vägen att man inte vet vad som händer & hur mycket, eller lite, tid man får här på jorden. Var & en ansvarar för sin egen lycka & jag ska försöka ta det ansvaret nu.