Imorse ringde bilförsäljaren i Västerås till Kocken som låg & sov. På meddelandet han lämnade talade han om att en kille från Jönköping skulle komma & kolla på "våran" bil på fredag. Men om vi lämnade en handpenning skulle han istället hålla bilen till oss, tills vi kom dit på lördag.
När Kocken strax efter detta hört meddelandet ringde han mig på jobbet & frågade vad jag tyckte. Till att börja med var vi ju tvungna att stämma av med vår bankkvinna att vårt lån skulle hinna bli klart & att vi skulle ha pengarna på kontot på lördag. Sen ville vi ju kolla vad det här med handpenning innebar.
Men så långt hann vi aldrig. Medan Kocken ringde banken så hann killen i Jönköping före. Hur snopet känns inte det då? Jag hade ju, som vanligt, tagit ut saker & ting lite i förskott & i stort sätt redan sett oss som ägare av den här bilen. Men jag försöker tänka att det inte var meningen att vi skulle ha den här bilen. Av någon anledning. Som jag inte kan se just nu. Antagligen dyker det upp en ännu bättre bil även om jag har svårt att tro det för tillfället.
Idag fick jag ett mail från min vän i Stockholm, Brevvännen. Hon hade läst min blogg & gett sig själv namnet Brevvännen i kommentaren hon lämnade. Kul!
Vi lärde känna varandra just som brevvänner, för lääängesen. Det var under New Kids-tiden så någonstans runt 1990 skulle jag tro. Vi har hållt kontakten till & från ända sedan dess. Ibland tog det väldigt lång tid mellan breven & ibland var vi jättesnabba på att svara.
När jag bodde i Stockholm 1998-1999 träffades vi för första gången. Jag minns att det var pirrigt men trots att vi inte hade träffats tidigare så kände vi ju varandra väldigt bra.
Förra sommaren träffades vi när jag & Kocken var i Stockholm med Lillebror & Svägerskan. Vi satt i solen på ett jättemysigt ställe med utsikt över vattnet & pratade & skrattade. I sommar ska vi träffas igen, i augusti på deras bröllop! Det ska bli så himla roligt & jag är så glad över att vi ska få dela deras stora dag.
Vi är bortskämda med att bli bjudna & gå på bröllop. Förra året var vi på tre bröllop & nu i sommar är vi bjudna på tre. Och det är alltid lika härligt. Och jobbigt... För jösses vad jag gråter!!! Jag blir helt slut efter vigseln. Så mycket känslor. Oj oj oj. Men det tar jag gärna. För det är ju bara positiva känslor. Då står jag mer än gärna ut med tårarna.
Och så gillar jag det här med att få klä upp mig & känna mig så fin som man får göra på bröllop. Jag köpte min bröllopsklänning för ett bra tag sen nu. Jag var inte alls ute efter att hitta en bröllopsklänning utan kollade bara rent allmänt. Men när jag såg den här så var det kört. Jag kunde bara inte låta bli att köpa den. Och nu längtar jag efter att få ta på mig den! Skor & väska har jag sen förra året & dom passar bra till. Och igår köpte jag en sjal som jag hittade för ett par veckor sen & som jag tror blir fin till. Jag har dock inte provat hela kreationen. Det kanske jag borde göra. Med tanke på att jag faktiskt inte har provat allt tillsammans någon gång. Och med tanke på hur längesen det var jag köpte klänningen... Jag tror jag gör det på en gång, innan fotbollen drar igång. Jag önskar bara att vi hade en helspegel. Det skulle underlätta både nu & annars...
onsdag 25 juni 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Åh nej!!!! Dumma Jönköpings-killen!!! Jäklar va surt... /Nyblivna mamman
Skicka en kommentar