söndag 22 juni 2008

Bullbak

Idag har jag fortsatt att träna på att göra ingenting. Kocken skulle ju upp & jobba & hade nog ställt väckarklockan på 09.30 tror jag. Jag hörde den lååångt borta men fortsatte sova. Jag fortsatte höra den lika långt borta när den ringde var femte minut tills Kocken flyttade fram alarmet. Jag tror klockan var 11 innan han klev ur sängen & hoppade in i duschen. Själv låg jag kvar, hade ingen lust att vakna & gå upp. Trots att jag sovit mer än tillräckligt kände jag mig helt tung i kroppen & huvudet. Men gemensam frukost lockade & jag klev upp jag med.
När Kocken åkte iväg till jobbet strax före 12 satt jag kvar vid köksbordet med GP & en kopp kaffe. Och där satt jag kvar. Länge. Hamnade på Lasse Winnerbäcks hemsida, läste hans biografi & diskografi. Det börjar bli dags att spela hans skivor nu, repetera alla låtar & texter.
Sen drog jag igång mitt bullbak. Redan igår började jag fundera på att baka bullar & köpte ingredienserna när jag var & handlade. Men sen blev det inte av under gårdagen. Nu har jag 30 nybakta kanelbullar i frysen & en 10 till på köksbänken. Kocken ska få äta några ikväll när han kommer hem från jobbet.
Jag hade funderingar på att ge mig ut på en promenad men så blev det inte. Jag kände inte alls för det & det har regnat i stort sett hela dagen. Jag kände lite svagt dåligt samvete för detta men varför ska jag göra något bara för att - när jag egentligen inte vill? Varför ska jag göra något bara för att jag tror att jag måste? NEJ. JAG VILL INTE. Och då gör jag det inte.
Jag har försökt att blunda för papperskassen med tidningar som ska ut till återvinningen, tvätten som hänger på tork sedan förra söndagen, dammtussarna som samlar sig i hörnen & stolsdynorna till balkongmöblerna som ska in i förrådet på balkongen. Det går faktiskt rätt så bra. När jag känner att jag vill ta hand om detta så gör jag det. Men det är ingen brådska, det kan vänta. Och förresten så måste det inte vara jag som tar hand om det. Vi är ju faktiskt två som bor här. Nu ger jag Kocken en chans att hinna göra det.
Jag försöker också lyda psykologens råd att lämna grubblandet till våra möten. Dom där små grubblerierna är lite luriga. Dom smyger sig in i min hjärna titt som tätt & det är inte alltid jag märker dom på en gång. Men det känns som om jag blir duktigare för var dag att upptäcka dom. Då puttar jag undan dom & försöker tänka på här & nu. Jag tror det är nyttigt. Idag är första gången på hur länge som helst som jag inte har super-duper huvudvärk.
Imorgon kl 9 ska vi vara på banken & träffa vår bankkvinna & diskutera ett eventuellt nytt billån. Räkna lite på vad det kostar & se vad vi tycker oss ha råd med. Kocken har hittat en bil som vi är ganska intresserade av. Problemet är att den finns i Västerås. Det är ganska långt att åka. Men det kan ju vara värt att åka en bit om det är rätt bil. Efter bankbesöket imorgon får vi väl ta ställning till den där bilen. Den är jättefin...
Jaha, nu är det snart dags för kvällens fotbollsmatch. Det kan bli riktigt bra, Italien & Spanien ska göra upp. Jag har ingen känsla alls för hur det slutar men jag är ju mer svag för Italien än Spanien, i stort. Hoppas i alla fall på att få se riktigt bra fotboll.

Inga kommentarer: