En grå & blåsig måndag

Imorse ringde klockan alldeles för tidigt med tanke på hur dåligt jag sovit. Efter en lång tids snoozande på både min & Kockens klocka klev jag ändå upp 07.30 & stapplade in i duschen. Strax efteråt gick även Kocken upp.
Att få frukost framdukad & avsluta med en snabb kopp kaffe gör väl susen för vilken sur, morgontrött människa som helst! Självklart blev vi sena iväg, hade någon räknat med något annat? Men vi hann perfekt i tid till banken. Fick till & med vänta ett par minuter på vår bankkvinna. Vi diskuterade billån, vilket inte var några problem (vilken bank vill inte låna ut pengar?), & hon skulle försöka få det klart så snart som möjligt. När pengarna är "våra" får vi se om bilen i Västerås finns kvar. Då är det kanske meningen att det är den vi ska ha. Frågan är bara när vi i så fall kan åka & kolla på den. Kocken kan ju inte ta ledigt & till helgen kommer Lillebror till stan. Han kommer visserligen inte för att träffa oss utan för att gå på Metaltown. Men en liten träff hoppas man ju som storasyster ändå på! Men nu ska jag ju försöka leva i nuet & inte oroa mig för saker jag ändå inte kan styra över just nu.
Nu har jag precis haft ett 1 timme & 3 minuter långt samtal med min underbara, fantastiska vän Lilla Lobelia. Hon är så otrolig som mitt i allt sitt eget kan stötta & supporta mig. Det beundrar jag. Och jag känner att jag kan stötta henne & ge henne lika mycket som hon ger mig. Det är riktig vänskap & en väldigt härlig känsla.
Nu har jag pratat så mycket & fått ventilera en massa tankar med Lilla Lobelia så jag känner mig faktiskt riktigt tom på tankar i huvudet. Det känns skönt! Så jag tror jag avslutar här. Klockan är nu 22.55 & det är dags för mig att krypa ner under täcket. Det känns som om jag kommer sova gott inatt. Tack, Lilla Lobelia. Och alla ni andra underbara vänner. Vad vore jag utan er?